Nyår, historia och kulturer

Nyårsfirandet omges av myter och magi, både i och utanför Sverige.
Läs hur vi firar nyår, myterna som finns och traditionerna runt om i världen.

Innehåll

I det svenska bondesamhället
Magi, myter och ondska
Skåda in I framtiden
Nyårsfirande idag
Nya vanor idag
Firande i andra kulturer
I katolska länder
Buddismen
Tibet
Sihker
Etiopien
Indien
Islam
Spanien
Italien
Danmark
Kina
Bolivia
Iran
Kurder
Assyrier
Källor
Ställ en fråga om vett och etikett

I svenska bondsamhället

Bland bönderna firades nyår betydligt mer sporadiskt.
Sverige var ett bondesamhälle och att fira 31 decembers övergång till 1 januari var inget som passade in i jordbrukets vanor.
Man firade snarare nyår när skörden var bärgad, all slakt var klar och hushållet gick över i en lugnare period på vintern.
Bondesamhällets årsrytm anpassades efter livet på gården, vårdagjämningen var en större dag då sommaren började.
Att fira nytt år var mer resultatet av Romarnas administration på 100-talet.
Svenska bondesamhällets tradition liknade mer hinduernas firande av vår- och höstdagjämningen.
Tillbaka till innehåll

Magi, myter och ondska

Så länge människor har funnits har man trott att övernaturliga krafter haft sin största kraft vid årsskiften, så oavsett firandet har årsskiftet omgärdats av folktro.
Men det kunde man förhindra genom magi, ritualer och till och med genom offer.
Ondskans makter gällde det att hålla borta från hemmet.
Det var inte enbart så att man hälsade det nya året välkommen man sa adjö till det gamla.
Viktigt var att motverka och skrämma bort de mörka makterna så att de inte följde med familjen in på det nya året.
Då sköt man ut det gamla året och in det nya året.
Traditionen att smälla och skrämma bort ondskan gjorde man med bössan och nu tänder vi smällare och raketer.
Tillbaka till innehåll

Skåda in i framtiden

et nya året trodde man sig på olika sätt kunna skåda in i framtiden.
sätt var att stöpa i bly, det kan än idag förekomma som att smälta tenn eller stearin och hälla det i kallt vatten.
Fgurer som bildas kan sia om vad det nya året kommer att bära med sig. För bönderna kunde årets första dag visa hur det kommande året skulle bli eller som man kallade det – nyårstyda..
Var himlen röd på morgonen förebådade det oväder, sorg och krig.
Var årets första besökare i huset en man innebar det lycka, men om det var en kvinna förde hon med sig olycka.
Att låna ut pengar vid nyår kunde medföra att pengarna skulle försvinna under året, men om man istället fick pengar fick man mer.
Ville man förbli frisk så var ett äpple medicinen nös man eller hickade gav det varsel om dödsfall.
Tillbaka till innehåll

Nyårsfirande idag

Idag är det annorlunda, nyår är en festlig högtid och till skillnad från julen som firas med familjen, firas nyår med vännerna.
Det är en mer exklusiv fest och klädkoder som smoking är vanlig.
Maten och dukningen ska vara lite extra fin och vackert arrangerad. Gärna med inslag av julen.
Strax innan tolvslaget går gäster och värdpar ofta ut till någon plats där man kan skjuta egna fyrverkerier eller titta på andras, eller så ställer man sig på lämplig plats för att se fyrverkerierna.
Champagne öppnas och dricks vid tolvslaget.
Precis innan tolvslaget räknar man ibland ned och så ropar alla ”Gott nytt år!”.
Därefter öppnas champagnen och man skålar.
När fyrverkerierna och champagnen är slut, vilket kan ta ungefär 10-15 minuter, brukar festdeltagarna fortsätta kalaset några timmar till.
Sedan kan man, om man vill, ge ett nyårslöfte.
Det brukar betyda att man ska ändra på något (som börja träna) eller sluta göra något (t.ex. sluta röka).
Tillbaka till innehåll

Nya vanor vid nyår

I Sverige har en helt ny nyårstradition infunnit sig, pizzan.
På nyårsdagen fördubblas försäljningen av pizza i Sverige.
En annan nyare tradition är nyårspussen; vid tolvslaget pussar festdeltagarna varandra på kinden eller munnen och önskar ett gott nytt år.
Tillbaka till innehåll

Firandet i andra kulturer

Himlakropparna formar människors tidsuppfattning.
De vanligaste två typerna av kalendrar, grundar sig på mån- eller solåret.
De förlägger årets början vid olika tider på året.
Några visar årstidsgränser, andra är knutna till religiösa skeenden som jordens skapelse eller en religiös ledares födelse.
Gemensamt är att nyåret kan ha en allvarlig bakgrund men ändå firas det med glädje och fest.
Tillbaka till innehåll

I katolska länder

I katolska länder har man det gemensamt att man gärna vill gå till kyrkan.
Den katolska helgonkalendern firas den 31 december utifrån påven Sylvester som levde på 300-talet.
Därför bruka nyårsnatten i katolska länder kallas för Sankt Sylvesters natt.
På Nyårsdagen firar man en mässa till Jungfru Marias ära.
Tillbaka till innehåll

Etiopien

I Etiopien ligger tideräkningen 7 år efter vår.
Det är den julianska kalendern som fortfarande gäller och det är orsaken till denna ”försening”.
Nyår är stort hos etiopier och kopter och firas mest på landsbygden.
Även här är mat och dryck ett stort inslag.
Tillbaka till innehåll

Indien

Indiens hinduer firar nyår vid vår- och höstdagjämningen.
Man tar avsked från det gamla och hyllar den nya växtkraften.
Gåvor är viktiga att ge till dem som hjälpt familjen under året som gått.
Mytologin säger att livskraften återkommer i guden Ramas gestalt.
Tillbaka till innehåll

Islam

Inom Islam börjar man räkna tiden från den 15 juli 622, det var då Mohammed utvandrade från staden Mecka och tog sig till staden Medina.
Deras nyårsdag infaller den första dagen i månaden Muharram, som då betyder resa eller utvandra.
Nyåret är viktigt inom Islam och man berättar händelser i Mohammeds och hans följeslagares liv.
Muslimer i Sverige skickar ofta nyårskort till varandra, precis som vi skicka julkort.
Tillbaka till innehåll

Spanien

Nyår firas ordentligt i Spanien, och ofta långt in på morgonkvisten i svenska ögon.
En spanjor säger att man firar hela natten, men vi svenskar skulle nog påstå att det firas långt in på nyårsdagen.
Sedan äter man en fin middag sent på kvällen, gärna efter 22.00.
När klockan slår tolv står man beredda med tolv druvor var.
I byar och städer väntar många på tolvslaget på torgen.
Man ska äta en druva på varje klockslag, det ger tur under det nya året.
Tillbaka till innehåll

Italien

I Italien ska man äta linser på nyårsafton.

Man ska dessutom stoppa några av dessa i fickorna då de symboliserar en god ekonomi under nästföljande år.

Tillbaka till innehåll

Danmark

Danskarna äter torsk på nyårskvällen, detta i motvikt till julens feta middagar.
De äter även annan fisk eller stek.
På kvällen äter dansken ”kransekage”, en söt kaka som är gjord av marsipan och garnerad med glasyr.
Tillbaka till innehåll

Kina

Den kinesiska nyårstraditionen säger att barn ska ha röda påsar med pengar som kallas ya sui qian ”trycka ner året-pengar”.
De pengar som ska ligga i påsen ska som summa sluta på en åtta, siffran rimmar på ordet ”bli rik”.
Slutar summan på en fyra innebär det motsatsen som rimmar på död. Det kinesiska nyåret, också känt som vårfesten, är en tid av stor glädje för det kinesiska folket.
Tillbaka till innehåll

Bolivia

I Bolivia står människor med stelfrusna händer sträckta mot de första solstrålarna.

De räcker händerna mot solen och då inleds år 5 516 enligt den andinska tidräkningen.

Tillbaka till innehåll

Iran

I Iran dukas bordet med sju olika saker som alla börjar på bokstaven ”s” i persiskan.

Man äter god mat och ger barnen presenter.

Tillbaka till innehåll

Kurder

För kurderna har Newroz med tiden fått karaktär av nationaldag.

Men deras nyår firas i mars månad.

Tillbaka till innehåll

Assyrier

Nyåret för assyrier firas den första april.

Detta härstammar från ett epos med sitt ursprung i Mesopotamien och började firas för 4750 år sedan.

Tillbaka till innehåll

Källor:
Wikipedia, Spanienkusten.com, WordPress.com, Kalasguiden.se, Hällekiskuriren,
Oresunddirekt.com, Iutlandet.blogspot.com, Latinamerika.nu, Jönköping.nu,
Fragaprasten.nu, Mkc.botkyrka.se, Smålandstidningen