Föreläsningar Frågor med svar

Du eller Ni

Ska vi säga Du eller Ni? Är När används hen?

Du eller Ni kanske hen. Någon anser känner ”märkvärdiga” när det tilltalas ni, andra känner sig ringaktade. Hen är omdiskuterat. Hur ska du göra? Vill du se en video om detta, så går du hit.

Innehåll tilltal

Annons:

Ni är fint

    • Låt mig börja med att artighetens uttryck varierar mellan olika grupper och över tiden.
    • Vi säger ”Du” till såväl vän som fiende, kollega som chef.
    • Använd pronomen Ni med måtta, byt det och anpassa så Ni inte upprepas.
    • Annars blir det ett vasst och hårt tilltal.
    • Självfallet påverkar tonfallet och situationen hur tilltalet uppfattas.
    • Det är aldrig fel att tilltala en person med högre ålder, eller kund med Ni, men lyssna efter hur personen själv svarar.
    • För ”Niandet” har återvänt, speciellt i yrken som hotell och restaurang.
    • Frågan är om vi vill ha det så, många uppskattar inte detta pronomens återkomst.

Hen

    • 2015 togs Hen upp i Svenska Akademiens ordlista.
    • Detta personliga pronomen kan användas då könstillhörigheten är okänd, oviktig eller ska göras otydligt.
    • Det är precis i just de situationerna som ordet är bra, när man talar om han/hon och inte direkt kan precisera könet.
    • Då kan det användas i tal och skrift. T.ex ”När hen ska välja hur varan ska betalas, så…”.
    • Dessutom finns det idag personer som vill betraktas som vare sig man eller kvinna, ibland omnämnt som ett tredje kön.
Annons:

I service och affärsammanhang

    • På en restaurang kan det idag låta:
    • ”Önskar Ni ett bord för fyra?”
    • ”Vill Ni ha det här bordet?”
    • ”Vill Ni beställa en drink först?”
    • En bättre tillämpning är:
    • ”Jag förmodar, ett bord för fyra?”
    • ”Passar detta bord bra?”
    • ”Önskar Ni en drink först?”
    • I det senare exemplet är det färre pronomen, Ni uttalas endast en gång. Det blir mjukare, rundare och inte så vasst.
    • Det kan få en avgörande betydelse av kundens inställning till dig.
    • I dag vill kanske många som arbetar med service eller i en butik i stället markera att de inte är för nära kunderna och visa sin respekt genom att använda ”Ni” i stället för ”Du”.
    • Det är en missuppfattning och om inte annat ska hänsyn som i ovanstående exempel beaktas.
Annons:

Ett bra Du:ande i affärer

    • En kund som nyss tilltalats med ”Ni” svarar med ”Du”.
    • Att fortsätta ”Nia” kunden är mer oförskämt än från början säga ”Du”.
    • Varför detta?
    • Den som fortsätter med Ni säger därmed:
    • ”Jag är så märkvärdig, så jag tillåter inte att någon tilltalar mig med Du”.
    • Det svaret är inte speciellt kundanpassat.
    • Men vi får inte glömma att svenska affärsmän kan upplevas som oartiga när de träffar utländska kolleger och partner.
    • De småpratar inte, frågar inte om hur familjen mår. Ofta tar de upp portföljen med kontraktet direkt, vilket på många håll i världen uppfattas som väldigt oartigt och framfusigt.
    • Det är kanske viktigare än allt tilltal i världen.
Annons:

Historik

    • Förr skulle barn anpassa sig efter dem som stod högre upp i hierarkin, det vill säga alla vuxna.
    • Det som oftast förknippas med artighet ursprungligen är en borgerlig dygd och detta var klassanknutet.
    • Det handlade om ritualer som var länkade till ett borgerligt samhälle. Men till slut tröttnade man på titlar och tilltalet blev Du.
    • Ordet ni fanns inte på 1300-talet. Det var tyskans Ihr, som inspirerade oss.
    • Ett föredöme var artighet, särskilt mot kungligheter. Så är det än idag, Kungen tilltalas med Ni eller enbart ”Kungen”. Ers Majestät är mer formellt.
    • I C U Broocmans Lärebok i svenska språket från 1813 står att läsa:
    • ”Modersmålet har den ofullkomlighet, att ej äga något ord, med hvilket man kan tilltala hvem som helst”.
    • Vid 1600-talets slut uttryckte man sig artigt genom att enbart säga I (från tyskans Ihr).
    • Det blev ”viljen I” , ”gören I”, ”skolen I”.
    • Under 1700-talet modifierade man detta till Ni.
    • I fornsvenskan var du (þu) det självklara tilltalet till en person och det användes även i lagspråket.
    • Pluralformen I användes bara när man riktade sig till flera personer som då var en särskild pluralform för tilltal av två.

Du-reformen

    • 1889, uppmanades Stockholmspolisen att tilltala allmänheten med Ni.
    • Många tror nog att det var i Dalarna som man avskaffade Ni under vårt 1900-tal.
    • De säger Du till alla, vilket stämmer.
    • Trots detta kända tilltal tillkom ”Du-reformen” under andra former på 1960-talet.
    • Magdalena Ribbing har klokt framlagt teorin att på bensinmacken fick det bli Du, oavsett plånbok, titel eller bil.
    • 1967 tillträdde Bror Rexed som Socialstyrelsen chef, han bad att få bli tilltalad ”Du” och med förnamn.
    • Därmed slog ”du-reformen” igenom.
    • 2004 bekräftade Peter Jihde detta i sin TV-intervju med kungabarnen. Samtliga, såväl Kronprinsessan Victoria, prins Carl-Philip och prinsessan Madeleine sägs har godkänt tilltalet Du i intervjun.
    • Kungaparet lär ha motsatt sig detta tilltal av deras barn.

Återkomsten av Ni

    • På 1980-talet återkommer Ni.
    • Detta av ungdomar födda på 1970-talet, som helt korrekt önskar vara artiga.
    • Det blev ett evigt ”niande” både hit och dit. Vilket inte är deras fel, utan generationen före.
    • Ingen lärde sig att säga ni korrekt.
    • Det blev ett upprepat ”Ni-ande”, ett vasst och besvärande tilltal.

Studier

  • En undersökning gjord på läkare och patienter visade att läkaren idag aldrig använde ordet Ni.
  • Men det hända att patienten gjorde så.
  • Ibland användes ordet Vi, det försämrade samarbetet mellan läkare och patient.



Källor: Staffan Henriksson – Kvinnan tale i församlingen, Gillis Herlitz – Kulturgrammatik, Karin Håkansson – Populär historia, Magdalena Ribbing – Stora Etikettboken, Lars Melin – Vett och etikett i språket, Nordiska museet – arkiv, Svenska Akademiens ordlista, Wikipedia