Föreläsningar Frågor med svar
Nyår historia och kulturer

Nyår historia och kulturer

Nyår historia och kulturer är en artikel där nyårsfirandet omges av myter och magi, både i och utanför Sverige.
Läs hur vi firar nyår, myterna som finns och traditionerna runt om i världen. Läs mer om mina föreläsningar och kåserier i vett och etikett!

Läs mer om nyårsfirande

Nyår i bondesamhället

  • Bland bönderna firades nyår betydligt mer sporadiskt.
  • Sverige var ett bondesamhälle och att fira 31 decembers övergång till 1 januari var inget som passade in i jordbrukets vanor.
  • Man firade snarare nyår när skörden var bärgad, all slakt var klar och hushållet gick över i en lugnare period på vintern.
  • Bondesamhällets årsrytm anpassades efter livet på gården, vårdagjämningen var en större dag då sommaren började.
  • Att fira nytt år var mer resultatet av Romarnas administration på 100-talet.
  • Svenska bondesamhällets tradition liknade mer hinduernas firande av vår- och höstdagjämningen.
  • Ställ en fråga om vett och etikett.
  • Tillbaka till innehåll
Annons:

Magi, myter och ondska

  • Så länge människor har funnits har man trott att övernaturliga krafter haft sin största kraft vid årsskiften.
  • Så oavsett firandet har årsskiftet omgärdats av folktro.
  • Men det kunde man förhindra genom magi, ritualer och till och med genom offer.
  • Ondskans makter gällde det att hålla borta från hemmet.
  • Det var inte enbart så att man hälsade det nya året välkommen man sa adjö till det gamla.
  • Viktigt var att motverka och skrämma bort de mörka makterna så att de inte följde med familjen in på det nya året.
  • Då sköt man ut det gamla året och in det nya året.
  • Traditionen att smälla och skrämma bort ondskan gjorde man med bössan och nu tänder vi smällare och raketer.
  • Ställ en fråga om vett och etikett.
  • Tillbaka till innehåll

Skåda in i framtiden

  • Det nya året trodde man sig på olika sätt kunna skåda in i framtiden.
  • Ett sätt var att stöpa i bly, det kan än idag förekomma som att smälta tenn eller stearin och hälla det i kallt vatten.
  • Figurer som bildas kan sia om vad det nya året kommer att bära med sig.
  • För bönderna kunde årets första dag visa hur det kommande året skulle bli eller som man kallade det, att nyårstyda.
  • Var himlen röd på morgonen förebådade det oväder, sorg och krig.
  • Var årets första besökare i huset en man innebar det lycka, men om det var en kvinna förde hon med sig olycka.
  • Att låna ut pengar vid nyår kunde medföra att pengarna skulle försvinna under året.
  • Men om man istället fick pengar fick man mer.
  • Ville man förbli frisk så var ett äpple medicinen nös man eller hickade gav det varsel om dödsfall.
  • Ställ en fråga om vett och etikett.
  • Tillbaka till innehåll
Annons:

Nyårsfirande idag

  • Idag är det annorlunda, nyår är en festlig högtid och till skillnad från julen som firas med familjen, firas nyår med vännerna.
  • Det är en mer exklusiv fest och klädkoder som smoking är vanlig.
  • Maten och dukningen ska vara lite extra fin och vackert arrangerad.
  • Gärna med inslag av julen.
  • Strax innan tolvslaget går gäster och värdpar ofta ut till någon plats där man kan skjuta egna fyrverkerier eller titta på andras.
  • Eller så ställer man sig på lämplig plats för att se fyrverkerierna.
  • Champagne eller mousserande vin öppnas och dricks vid tolvslaget.
  • Precis innan tolvslaget räknar man ibland ned och så ropar alla ”Gott nytt år!”.
  • Därefter öppnas drycken och man skålar.
  • När fyrverkerierna och champagnen är slut, vilket kan ta ungefär 10-15 minuter, brukar festdeltagarna fortsätta kalaset några timmar till.
  • Sedan kan man, om man vill, avge ett nyårslöfte.
  • Det brukar betyda att man ska ändra på något (som börja träna) eller sluta göra något (t.ex. sluta röka).
  • Ställ en fråga om vett och etikett.
  • Tillbaka till innehåll

Nya vanor vid nyår

  • I Sverige har en helt ny nyårstradition infunnit sig, pizzan.
  • På nyårsdagen fördubblas försäljningen av pizza i Sverige.
  • En annan nyare tradition är nyårspussen.
  • Vid tolvslaget pussar festdeltagarna varandra på kinden eller munnen och önskar ett gott nytt år.
  • Ställ en fråga om vett och etikett.
  • Tillbaka till innehåll
Annons:

Firandet i andra kulturer

  • Himlakropparna formar människors tidsuppfattning.
  • De vanligaste två typerna av kalendrar, grundar sig på mån- eller solåret.
  • De förlägger årets början vid olika tider på året.
  • Några visar årstidsgränser, andra är knutna till religiösa skeenden som jordens skapelse eller en religiös ledares födelse.
  • Gemensamt är att nyåret kan ha en allvarlig bakgrund men ändå firas det med glädje och fest.
  • Ställ en fråga om vett och etikett.
  • Tillbaka till innehåll

I katolska länder

  • I katolska länder har man det gemensamt att man gärna vill gå till kyrkan.
  • Den katolska helgonkalendern firas den 31 december utifrån påven Sylvester som levde på 300-talet.
  • Därför brukar nyårsnatten i katolska länder kallas för Sankt Sylvesters natt.
  • På nyårsdagen firar man en mässa till Jungfru Marias ära.
  • Ställ en fråga om vett och etikett.
  • Tillbaka till innehåll
Annons:

Buddismen

Tibet

Annons:

Sihker

Etiopien

  • I Etiopien ligger tideräkningen sju år efter vår.
  • Det är den julianska kalendern som fortfarande gäller och det är orsaken till denna ”försening”.
  • Nyår är stort hos etiopier och kopter och firas mest på landsbygden.
  • Även här är mat och dryck ett stort inslag.
  • Ställ en fråga om vett och etikett.
  • Tillbaka till innehåll
Annons:

Indien

  • Indiens hinduer firar nyår vid vår- och höstdagjämningen.
  • Man tar avsked från det gamla och hyllar den nya växtkraften.
  • Gåvor är viktiga att ge till dem som hjälpt familjen under året som gått.
  • Mytologin säger att livskraften återkommer i guden Ramas gestalt.
  • Ställ en fråga om vett och etikett.
  • Tillbaka till innehåll

Islam

  • Inom Islam börjar man räkna tiden från den 15 juli 622.
  • Det var då Mohammed utvandrade från staden Mecka och tog sig till staden Medina.
  • Deras nyårsdag infaller den första dagen i månaden Muharram, som då betyder resa eller utvandra.
  • Nyåret är viktigt inom Islam och man berättar händelser i Mohammeds och hans följeslagares liv.
  • Muslimer i Sverige skickar ofta nyårskort till varandra, precis som vi skickar julkort.
  • Ställ en fråga om vett och etikett.
  • Tillbaka till innehåll
Annons:

Spanien

  • Nyår firas ordentligt i Spanien, och ofta långt in på morgonkvisten i svenska ögon.
  • En spanjor säger att man firar hela natten, men vi svenskar skulle nog påstå att det firas långt in på nyårsdagen.
  • Sedan äter man en fin middag sent på kvällen, gärna efter 22.00.
  • När klockan slår tolv står man beredda med tolv druvor var.
  • I byar och städer väntar många på tolvslaget på torgen.
  • Man ska äta en druva på varje klockslag, det ger tur under det nya året.
  • Ställ en fråga om vett och etikett.
  • Tillbaka till innehåll

Italien

Annons:

Danmark

Kina

  • Den kinesiska nyårstraditionen säger att barn ska ha röda påsar med pengar som kallas ya sui qian ”trycka ner året-pengar”.
  • De pengar som ska ligga i påsen ska som summa sluta på en åtta, siffran rimmar på ordet ”bli rik”.
  • Slutar summan på en fyra innebär det motsatsen som rimmar på död. Det kinesiska nyåret, också känt som vårfesten, är en tid av stor glädje för det kinesiska folket.
  • Ställ en fråga om vett och etikett.
  • Tillbaka till innehåll

Annons:

Bolivia

Iran

Annons:

Kurder

Assyrier

Källor:
Wikipedia, Spanienkusten.com, WordPress.com, Kalasguiden.se, Hällekiskuriren,
Oresunddirekt.com, Iutlandet.blogspot.com, Latinamerika.nu, Jönköping.nu,
Fragaprasten.nu, Mkc.botkyrka.se, Smålandstidningen